Jag är så fruktansvärt glad att nu när mina ben inte längre bär mig, så finns min älskade make vid min sida. Min stöttepelare i livet. Han som alltid lyfter upp mig och hjälper mig att stå på mina ben.
Jag har inte så mycket mer att skriva om just nu. Tänkte bara berätta varför jag är lite off just nu med skrivandet. Jag avslutar detta inlägg med att säga det är bättre ni pratar MED mig än OM mig för då får ni veta båda partners sidor och sen ta ställning.
