detrebjornarna.blogg.se

Som ni vet så var det en otroligt tuff dag för oss i söndags då vi fick lov att ta beslutet att min älskling Ior fick somna in. Söndagen blev inte roligare efter det. När vi försökte få lös Björn ur Iors bett så bet hon mig. Hela nio bitmärken hade jag på min hand av henne. Under dagen så kände jag att smärtan av de betten började komma rätt mycket. Så vid 21 tiden så ringde jag 1177 för att råd fråga dom. Där vart jag verkligen dumförklarad eftersom jag inte farit in direkt detta hände. Jag förklarade för dom att jag hade tvättat handen med klorhexidinsprit och trodde att det skulle räcka men ikket. Det vart sjuktaxi till primärvårdsjouren på Ålidhem. Även där vart jag väldigt dum förklarad för mitt val att inte åka in direkt. Läkaren där förklarade att katter bär väldigt mycket bakterier i sin mun. En av bakterierna är otroligt aggressiv. Jag fick två tabletter penicillin där och fick åka vidare till akuten. Där tog de massa blodprover och pillade upp en av sårskorporna för att kunna ta en odling. Kan lova att det gjorde sjukt ont! När jag var på Ålidhem så var det rodnad på pekfinger och långfinger och mellan knogarna där. När jag anlände på akuten 20 min senare upptäckte jag att en av mina blodådror hade börjat ändra färg. Jag fick träffa en läkare och hon gjorde valet att lägga in mig. Så jag fick sova på samvårds avdelningen över natten. Var lite roligt att ringa på morgonen och säga till jobbet (samvårds operation) att jag inte kunde komma för att jag låg inne på samvårds avdelningen. Under natten på började dom en penicillin behandling iv. På måndag morgon inser jag att rodnaden spridit sig och blivit större. Runt lunch tid kommer en hand läkare och kollar på min hand. Han säger direkt att det inte verkar som jag har ådragit mig några ledskador utan att infektionen sitter i mjukdelarna. Han bestämmer att jag ska ta nya blodprover och sedan komma över till hand- och plastikmottagning för att öppna upp delar av handen där det är värst och eventuellt sätta ett dränage. När blodproverna är tagna så blir jag skjutsad över till mottagningen. Där börjar läkaren med att lägga bedövning. Jag svär som aldrig förr för f**** vad ont det gjorde. Läkaren ser lite skrajsen ut och säger "du kommer inte va elak mot mig när du kommer in på min sal nu?" (vi brukar söva och väcka på deras operationer och jourtid har vi hela deras operationer). Jag skrattar och svara nej på hans fråga. Efter bedövningen är lagd så tvättar sköterskan min hand ordentligt, När det gått 5 minuter kommer läkaren tillbaka och börjar klä handen sterilt. Sedan börjar han skära mellan knogarna. Det känns ingenting förutom att det svider som satan. Det kommer en del var ut. Sedan skär han upp på två ställen till var av ett ställe bedövningen inte tagit speciellt bra. Jag skriker bara rätt ut att jag hatar honom. På det stället kommer det rätt mycket var så han börjar "mjölka" ur varet för att kunna få en bra odling på det. Efter det så tvättar han ordentligt och klipper lös en bit av en steril handske (penrose dränage) och pillar in snittet mellan knogarna. Han lägger sedan förband och jag får återgå till mitt rum. Senare på kvällen vid kl 16 får jag klartecken att åka hem. Jag jublar av lycka, för även om jag jobbar på sjukhus så hatar jag att vara patient. De bokade in en tid på hand- och plastikmottagningen på tisdagen kl 11 åt mig för uppföljning. Jag fick penicillin utskrivet som jag ska äta 3 gånger om dagen i 10 dagar. Jag blev även sjukskriven i två veckor, men kan återkomma tidigare på jobbet bara såren har läkt och smärtan i handen försvunnit. Igår så åkte jag in på min uppföljning. När de tog bort förbandet såg det väldigt fint ut. Rodnaden var nästan helt borta och det varade nästan ingenting. Han tvättade noga både med koksalt och väteperoxid. Sedan la han om såren igen. Förbandet ska jag ha till imorgon och om det fortfarande varar då så ska jag lägga om det på samma sätt igen och låta det vara på under natten. Ja, som ni förstår så blev det rätt mycket efter min älskade underbara bebis bet mig. Kunde aldrig i min vildaste fantasi tro att det kunde bli så här av ett katt bett, men jag har nu lärt mig en viktig läxa och det är att inte vara så tjurskallig och tro att allt ska gå över. Läkaren sa igår att hade jag avvaktat och sovit hemma och sökt vård på måndag hade det kunna sluta väldigt illa eftersom det spred sig så fort. Då hade det inte bara varit den lilla del av min hand de hade fått skära upp ställen på utan då hade det fått skära upp hela underarmen iaf och fått spola rent. Så om jag någon gång blir biten av en katt igen så kommer jag fara in direkt så de får på börja penicillin behandling direkt och inte vänta en hel dag.

Ni ser juh själva att det ser inte mycket ut för världen mina små bett, men snacka om bakterier det fanns där i och smärtan som följde med.

Ida Björn