Det har varit en väldigt lugn dag på jobbet. Jag har fått vara på sal. Jag var dubbelt på sal med en annan undersköterska men vi delade upp oss så jag höll mig på operations sidan och hon narkossidan.
Jag kände när jag klev utanför väggarna på landstinget att "idag var nog en bra dag", men när jag kom hem så kom verkligheten ikapp mig. Jag hann vara hemma ca 1 timme så kom tröttheten och värken.
Kl 18.55 så gick jag upp och la mig nu ikväll. Jag somnade direkt. Nu vaknade jag. Ryggen skrek av smärta. Huvudet bara snurra.
Idag när jag stod inne på sal så kom en stor smärta i magen och sedan så blev allt svart. Jag svimmade inte, men var inte långt i från. Vet inte om krabbaten där inne sparkade på ett ömt ställe eller vad som hände men obehagligt var det. Senaste passen på jobbet har jag väldigt ofta känt mig yr och sett stjärnor.
Jag ska jobba i helgen. Kväll imorgon och kväll på söndag.
Jag skällde på en kollega idag som har sån värk i ena handen att hon knappt kunna använda den. Vem är jag att döma henne då jag inte själv lyssnar på min egna kropp som skriker åt mig att ta det lugnt ?
Jag är en människa som hemskt gärna vill vara alla till lags. Jag vet hur lite folk vi är på operation nu. Jag vet att detta är sista veckan innan semestern för många. Många gick på semestern idag.
Jag vet att skulle jag sjukanmäla mig så måste en av mina fina kollegor ta denna helg istället för mig.
Jag tänker så här. Jag avvaktar och ser vad kroppen säger under kvällen/natten. Försvinner smärtan och snurrandet så kan jag nog bita ihop de två kommande dagarna.